Livet ur mitt perspektiv

Pappa och jag bokade biljetter idag till Magnus Betnér i Kalmarsalen den 8 maj. Ser verkligen fram emot det, då Betner är min favoritkomiker - rå, rak och jävligt rolig!

Ett barn frågade om det låg en bebis i min mage idag. Hmm, borde jag ta illa vid mig? Haha, knappast, det var dagens roligaste kommentar.

Jag saknar att du kommer springande i höga klackar och andan i halsen, med en alldeles för stor väska på axeln. Jag saknar att plocka fram cocktail-glasen (trots att jag hellre dricker ur de stora vinglasen, men du är ju en liten cocktail-tjej, så jag ger mig). Jag saknar att trängas framför spegeln med dig för att bättra på sminket. Jag saknar att håna dig för alla ego-bilder du tar med min kamera.

Jag saknar att gå vinglande balansgång medan du står en bit ifrån och skrattar åt mig. Saknar att dansa bort en hel natt med någon som känner mig så väl.

Jag saknar eftersnacket som vi alltid körde mitt i natten. Och jag saknar att du alltid ville slå ihjäl varenda man som fick mig ur balans. Jag saknar dig.

Jag tror att jag är lite kär i låten "Now you tell me" med Jordin Sparks, för den har gått på repeat hela dagen.

Is there anything that can make you happy?
I don't know what to say to make it better
Seeing you like this, down and hurt so badly
When you have been so kept together

What's this?
All this time I thought you didn't need me
Now I've gone from you and now you tell me

You're in love, but that's not what it was
All those times that passed by with no signs
And now you're telling me
You miss me, boy why couldn't I see?
And my heart don't agree with what you're telling me

You were nonchalant, strong, and unaffected
And you never wanted me to be there
I never saw your heart, that's how close you kept it
So right now I'm so unsure how to care

Jag har insett två saker;

1. Jag vill ut och springa. Noll kondition har jag, men jag vill testa. Ska ta med mig pappa ut som ska tvinga mig att inte ge upp.

2. Jag ska ha det där körkortet. Det funkar inte att köra en gång var tredje månad. Idag när jag körde kände jag mig nästan motiverad.

Har varit och firat brorsans 30-årsdag ett par dagar i efterskott, då de var på BB i måndags när Olle egentligen fyllde.

Efter ungefär en timme kände jag hur de stramade i käkarna, och kom på mig själv med att ha suttit och lett konstant från det att jag kom in genom dörren. Leilani måste vara den sötaste som finns. Jag smälter, hon är verkligen hur fin som helst. Och det är hur mysigt som helst att ha lilla snuttan i famnen.

Ibland ligger du bara så risigt till. Ibland vill jag bara trampa hårt på dina tår.

Weihoo, det är helg och jag är ledig. Tänkte springa bort till Maxi och handla lite,
och sedan göra hemmagjord daim-glass, vuxenpoäng om något...

Det är underbart väder och jag har varit ute och gått i solen med Maja. Kom att tänka på förra våren, med bal och student. Det känns så långt bort och ändå är det inte mer än ett år sedan. Tiden går verkligen fort.

Hade inte haft något emot att vara ledig idag, men 18 h - sen är jag ledig hela helgen. Och då ska jag träffa en väldigt speciell person. Någon som kan gissa vem?

Det här låg i min brevlåda när jag kom hem idag;

Veckorevyn, Linas kvällsbok (härlig tonårsnostalgi) och humorserien Pappas flicka.
Har dessutom varit på Ica och köpt de nya Sourcream och onion-chipsen,
vilken underbart slapp (och god) lill-lördag jag kommer att få.

Jag har lärt mig att det finns inget så skört och bräckligt som livet i sig. Kung för en dag, men vem vet vad som lurar bakom hörnet? Det som var så självklart igår, kan dagen efter kännas oändligt långt bort. Och det värsta är att på bara ett par sekunder kan en hel tillvaro rasa.

Och ibland undrar jag hur mycket skit man ska behöva se för att kunna uppskatta det man faktiskt har. Vi är så fruktansvärt duktiga på att hitta fel i vår vardag, när vi egentligen har det så bra.

Ibland blir det så himla påtagligt och det är dagar som denna som jag är så jävla tacksam för allt jag har. Jag vet ingenting om morgondagen, men det jag har idag,
just nu, är värt så mycket.

Då var påskhelgen slut, tråkigt nog. Inte för att påsken är så himla speciell, utan för att det har varit så grymt skönt att få vara ledig och bara göra massa roliga saker.

Träffat massa fina människor i helgen, sånt gör mig glad. Jag har skrattat. Och jag har bara fått vara Jenny för en stund.

Blir jobb nu igen, går av imorgon förmiddag.

Sov gott sötnosar!