Sorg
Jag hittade dikten Lena Endre läste på 1-årsdagen efter flodvågskatastrofen 2004.
Den är så otroligt vacker och sann.
Före och efter,
det är den enda indelning som finns;
före och efteråt.
All vår vardagliga väntan, någon dröjer,
all vår ängslan.
Det som kunde ha hänt.
Och så händer det.
Den stora vågen kommer.
Allting blir tyngdlöst tyst.
Det är efteråt.
Före och efteråt.
Det enda som finns
är det obeskrivliga avståndet mellan
innan det hände
och när det har hänt.
Världen deltar i sorgen, står det.
Så går det inte till.
Sorgen är inte tillgänglig
för världens allmänna deltagande.
Sorgen är enskild och personlig,
sorgen är bara din.
Det har hänt.
Jag är här.
Vi är här.
Innan och efteråt.
Det där ögonblicket innan.
Den där evigheten efteråt.
Jenny, jag jobbade. :P Du ringde, min mobil la av, jag ringde dej från jobbet och trodde att något allvarligt hade hänt, men nejdå, det var bara lilla jenny som ville "snacka skit", som du själv sa, och prata om låtar.
Men va fan, nu kommenterade jag fel inlägg ju :P damp :P
