Livet ur mitt perspektiv

Idag gick jag upp tidigt, för att vara exakt redan kl. 05.30. Framåt 11-tiden när jag jobbat färdigt ringde jag Carro och därefter Ida. Vad både fröknarna hade gemensamt var att de tagit sig en lång sovmorgon, medan jag fick gå upp mitt i natten. Jag kände mig nästan som en gammal kärring när jag märkte hur förvånad jag blev över deras sena uppstigande, och inte heller kunde jag minnas att jag är precis likadan själv. När jag är ledig vill säga...